David körde i dalgången i Vallåkra. Kör förbi macken och tittar över på andra sidan och ser en grå katt som tittar mot honom....
David får nästan gnugga ögonen och öppna dom igen och se så att han inte ser i syne. Kan det vara vår katt Saga? som har varit borta sen början av december.
Han stannar bilen och katten springer över gatan och börjar prata med honom som bara den och luktar och kelar med bilen.
Skitigare katt får man nog leta efter, David ringer hem och undrar vad han ska göra. Han är inte helt hundra på att det är hon. Men vi bestämmer att han får "slänga" in henne i bilen och köra hem till Rydebäck så att vi får se henne.
Vi ser direkt att det är hon. Vi släpper ut henne, hon är lite förvirrad och rädd, men hon hittar snabbt in. Letar direkt efter matskålen, och vi får snabbt ta fram lite mat till henne. Hon glufsar i sig och nu är hon ännu skitigare än när hon kom, nu har hon mat i hela huvudet.
Jag lyfter upp henne och bär inne henne till duschen för att se om det går att duscha henne. Hon gör inget som helst motstånd, hon vet vad som väntar henne.
Hon går direkt och lägger sig på sitt favoritställe och fortsätter att tvätta sig och somnar snabbt in.
Hur kan detta vara möjligt? Hur stor är sannolikheten att David skulle köra just där när hon gick bredvid vägen? Och att han vrider huvudet just åt hennes håll precis den sekunden?
Helt helt otroligt.......
Mirakel sker!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar