Oj Oj Oj......vad tiden har gått fort!

Nu var det verkligen dax att uppdatera lite.
För er som inte redan visste så har ju äntligen vårt lilla pyre kommit. Vår lilla Noah.....
Här ligger David på BB i väntans tider.....(fredagen den 26 mars)och ingenting ville hända.
Han föddes den 27 mars kl.18.42. Vägde 3020 g och var 52 cm lång.
Vattnet gick på torsdag och han föddes på lördagskvällen.
Jag fick aldrig några värkar, så jag fick piller för att sätta igång det. Jag hann inte få det andra pillret förrän han var ute.
Och här en stolt pappa.....äntligen! Vilken resa! Jag kramade visst Davids hand så mycket i sista värken att han hade ont i nära 5 minuter efter åt.
Det var ju stor skillnad från när Mio och Isabell föddes, då det var 14 personer inne i förlossningsrummet, till nu när det bara fanns två stycken.
Första besöket av storasyskonen.....
Mio blev rörd till tårar när han kom in på rummet och fick vifta bort sina tårar. Isabell blev lite rädd för att jag hade en "nål" i handen. Det tog udden lite av att få träffa lillebror tyvärr. Så det gillade inte hon.....men choklad gillar hon.
En stolt storebror.....ligger här i pappas säng tillsammans med Noah för första gången.
Väl hemma så blev omställningen stor.
Lite trött och snurrig efter allt och efter några dagar så fick jag problem med amningen. Jag fick hög feber, mjölkstockning och såriga bröstvårtor. Aj aj aj....och när man får detta så blir man lätt deprimerad. Precis vad man behöver när man är nyförlöst och ett litet pyre som kräver sitt, och dom andra behöver ju så klart sitt. Nä, vilken pärs!
Men nu känns det som att jag är på banan igen.
Känner i o f sig att jag fortfarande vill "boa" in mig, och jag går fortfarande inte på många knop.

Noahs första bad.....
En stolt storebror och en stolt storasyster......
David började att jobba idag och det kändes oxå lite nervöst. Det är så himla skönt och tryggt att ha honom hemma. Men det är ju bara att vänja sig, det är ju så vardagen kommer att se ut.
I morgon så ska jag väga Noah och bara det känns som ett stort projekt. Men det ska nog gå bra.
Det får vara allt för denna gång. För det är snart dax att amma igen.